Sedan jag började jobba med Min Pottkalender har jag pratat med många om potträning. Det jag har insett (och känner igen mig själv i) är att många föräldrar är väldigt osäkra på ”när man ska börja”. Vi vill ha ett svar – vi vill veta att när barnet är si eller så gammal, då är tiden inne. För alla barn. Men riktigt så enkelt är det inte. Vilket inte heller betyder att det är särskilt svårt 😉
Vi kan nog sluta försöka hitta den exakta åldern när tiden är inne, barn är olika. Egentligen tror jag att vi märker ganska tydligt på våra barn när de är mogna – utan att för den sakens skull vänta till de uttryckligen säger att de vill börja med pottan (då kan det dröja väl länge). Sen finns det föräldrar som väljer att börja mycket tidigt med pottan, redan under bebistiden (ec, eliminieringskommunikation – läs mer på t ex www.blojfribebis.se, det handlar om att vara uppmärksam när bebisen signalerar kiss- eller bajsnödighet). Tanken slog mig inte ens när min äldsta son var pytteliten att han skulle sitta på pottan – och sen, när vi haft pyttetvillingar har det inte ens funnits i min sinnesvärld. Så i vår familj har potträningen kommit lite senare.
Så hur ska man veta då? Det finns faktiskt lite riktmärken vi kan använda för att avgöra om barnet är redo. Forskningen pekar på fyra utvecklingssteg som vi kan vara uppmärksamma på – när barnen har gått igenom och behärskar dessa kan man börja introducera och uppmuntra till att gå pottan mer aktivt.
De fyra stegen som kan funka som riktmärke är
-
Fysisk utveckling
För att kunna kontrollera blåsans och ändtarmens muskulatur. Inträffar mellan 12-24 månader, oftast runt 18 månader. Vi märker att barnen är medvetna om när de är kissnödiga och visar att de kissar genom att t ex dra i blöjan. Det är nu det börjar finnas en sportslig chans att kunna hålla sig och faktiskt hinna till pottan när själva kissnödigheten infinner sig.
-
Motorik
För att rent praktiskt kunna fixa själva pottbesöket. När ditt barn kan går, springer, sitter och har finmotoriken för att dra upp och ner kalsonger/trosor utan problem.
-
Kognitiv och verbal förmåga
. För att kunna koppla känslan av kissnödighet med handlingen att gå på pottan. Tänk på hela processen – från en känsla av att vara kissnödig till en handling att gå på pottan som direkt följd. Sedan ska kiss- eller bajsnödigheten kommuniceras (verbalt, ja – det kan ju faktiskt också vara tecken) så att man får lite hjälp. Det är faktiskt en hel del att hålla reda på!
-
Känslomässig utveckling och social medvetenhet
Viljan att ”kunna själv” och lusten att härma oss i det vi gör (det går ofta snabbare för yngre syskon att börja gå på pottan eftersom de vill härma sina storasyskon).
Kan man checka av de här fyra stegen så kan man känna sig lugn i att barnen är redo. Sen är det inte säkert att det är rätt tillfälle för det. Mottot bör alltid vara att det ska vara kul att gå på pottan! Visar barnet att det inte vill – inte ens med lite uppmuntran eller kiss- och bajsklistermärken, ja då får man väl vänta lite till då.
Pottan kan man ju faktiskt skaffa tidigt, så är det inte något konstigt och nytt som man plötsligt en dag ska vänja sig vid, utan snarare något som hängt med och som barnet succesivt förstår vad den är till för (kanske gosedjuren få kissa på den till en början).
